En statlig utredning presenterade år 2023 ett förslag om att förändra reglerna för datalagring i Sverige. Syftet är att ge brottsbekämpande myndigheter större möjligheter att lagra och använda trafikdata från elektronisk kommunikation för att förebygga och utreda grova brott. Men i sitt yttrande kring förslaget, framfört i november, har Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) uttryckt både stöd och oro inför vissa delar av utredningen.
Behov av balans mellan brottsbekämpning och integritetsskydd
IMY betonar i sitt yttrande vikten av att brottsbekämpande myndigheter får tillgång till elektronisk information för att kunna skydda samhället mot grov brottslighet. Samtidigt lyfter myndigheten fram att detta måste balanseras mot individers grundläggande rättigheter, enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och EU:s rättighetsstadga. IMY understryker att integritetsfrågan är central och att all lagstiftning på området måste säkerställa att individens fri- och rättigheter respekteras fullt ut.
Kritiken mot geografiskt riktad lagring
Ett av de mer omstridda förslagen i utredningen handlar om så kallad geografiskt riktad lagring, där trafikdata skulle kunna samlas in om alla personer inom ett specifikt geografiskt område. Enligt IMY skulle denna metod strida mot tidigare avgöranden från EU-domstolen, som varit tydlig med att lagring av trafikdata måste begränsas och motiveras på individnivå. Det finns en risk, enligt IMY, att en sådan lagstiftning i Sverige skulle underkännas av EU-domstolen, vilket skulle kunna leda till rättsliga och ekonomiska konsekvenser för landet.
IMY:s ställningstagande
IMY påpekar att Sverige måste säkerställa att all lagring av trafikdata sker i enlighet med gällande EU-praxis för att undvika en potentiell konflikt med EU-rätten. Även om utredningen pekar på situationer där omfattande datainsamling kan vara berättigad – exempelvis vid ett allvarligt hot mot nationell säkerhet – betonar IMY att varje insats måste vara proportionerlig och noga övervägd för att minimera påverkan på enskildas integritet.
Framtiden för datalagring i Sverige
Debatten kring datalagring belyser en svår balansgång mellan effektiv brottsbekämpning och skyddet av individens integritet. Med IMY:s invändningar och EU:s tydliga rättsliga riktlinjer kan Sverige behöva anpassa och precisera förslaget ytterligare för att undvika att det underkänns av EU-domstolen.
För de svenska lagstiftarna innebär IMY:s yttrande en tydlig signal om att integritetsskyddet inte får kompromissas, även i brottsbekämpande syften. Nu väntar en fortsatt diskussion där Sveriges framtida datalagringslagstiftning måste utformas med omsorg för att både stärka samhällets säkerhet och värna individens rättigheter.